Avslut...

Idag har jag beskurit våra fruktträd. Känns allt lite i hjärtat när man klipper ner ett fint träd till nästan ingenting. Det såg så ynkligt ut. Men min sambo var hård. ”Du måste klippa mer, annars så växer dom bara på höjden och det vill vi inte. Vi vill ha en fin krona.”
Så nu ser våra träd ut som dvärgbjörkar. Några små pinnar bara. Men barnen var glada. Dom fick plocka av alla äpplen. Det var ju inte så många ändå.

Sen har jag sålt våra barngrejer i form av bärsele, babysitter och babyskydd. Det kändes ännu mer i hjärtat. Så definitivt.
Så mycket ”slut” liksom. Jag vill ju inte. Jag vill ju ha fler barn.
Så nu går jag runt här och är ledsen och besviken. Det kom en kvinna med en jättemage. Jag blev avundsjuk. Inte för att jag vill ha en bebis just nu. Men kanske sen. Om några år. Och vad han än säger, så kommer han aldrig kunna ta den känslan ifrån mig. Jag hoppas ändå. Och det kommer jag göra länge, länge…