En sjukdom...

Har funderat på fenomenet avundsjuka ett tag. Om det är något som drabbar oss lite till mans då och då eller om det finns vissa människor som är grymt avundsjuka på andra, på allt och mest hela tiden? Som en sjukdom liksom? Förstår ni skillnaden? Att man blir avundsjuk när väninnan köpt nya stövlar i Barcelona köper jag, men att varje dag önska livet ur någon för att dom verkar ha det bättre ställt, reser mer, har högre lön, finare hus, dyrare bil, snyggare man etc..? Så jag undrar om man kan ha det i blodet liksom... att maniskt vara avundsjuk hela tiden...

Sen har vi ju dom som maniskt skryter. Det har jag redan bestäm att det är en sjukdom.
En obotlig sådan. Människor som har pengar är fine with me. Men människor som "smygskryter" om att dom har pengar irriterar mig som fan. Det talas vitt och brett om nya huset, nya bilen, nya husvagnen på 10 meter, huset i Thailand, bröllopet för 450 gäster... (känner folk verkligen så mycket folk idag eller har man bjudit ICA personalen oxå då, eller?)

Jag hade en killkopis under tiden jag bodde i USA som handlade allt han ville ha. Bjöd laget runt och lät folk veta att han minsann hade råd. Han sa alltid: "Money has never been an issue honey"

Varför snackar folk så där? Måste vara att dom är osäkra, små på insidan och tror att deras värde som medmänniska sitter i hur många hundralappar dom kan torka sig med i röven varje dag..? Sorgligt.