Narnia

8 minusgrader. Det kunde lika gärna vara 38 minus. Så känns det. Tungt att andas och rått, rått, rått. Kylan kryper sakta uppför benen och lamslår låren. Världen ser konstig ut. Overklig.

Vi har inte en flinga snö, men världen är täckt av någon konstig frost som ser ut som tunga, oformliga kristaller. Kommer att tänka på Narnia. Ungefär så ser det ut. Evig vinter. Frostiga kristaller har tryckts upp ur gatubrunnarna och bildar långa rör som flikar sig likt kronbladen på rosor. Ser helt sjukt ut, men ändå vackert. Granarna är tunga av isiga kristaller och nått frostigt vitt puder som gör att dom ser ut som sådana där fula jularrangemang som man kan köpa nedsprejade med nått vitt skit. Det ser så skumt ut. Jag bara väntar på att drottningen Vita Häxan ska komma farande. Grym och elak. Peka på mig med sin långa piska.

Jag har aldrig sett något sånt här förut. Känns lite läskigt. För det känns inte normalt. Det är fint att titta på, men man börjar ju onekligen fundera på vad som håller på att hända med miljön. Måste nog se "En obehaglig sanning" en gång till.... fan vad den är bra...