Panik!

Ok... jag bor norr om Uppsala. Det betyder inte att jag bor norr om trädgränsen. När jag tittar ut från mitt köksfönster så ser jag samma landskap som jag ser när jag är i Stockholm, Göteborg eller för all del Örebro. Så långt ögat når, så ser jag inga förtvinade och förkrympta minibjörkar. Träd som kämpar på i cirka 100 centimeter och sen drar en avgrundsdjup suck och bestämmer sig för att dom inte orkar kämpa någor mer mot det karga landskapet och bristen på både näring och vatten. Det finns inga såna träd här. Alla björkar är liksom normalstora här där jag bor. Jaha? tänker ni. Det var ju intressant att veta liksom. Vad är poängen?

Jo, det ska jag berätta... Jag är så DÖDENS less på alla klädaffärer i denna stad. Inget roligt, inget nytt... bara plain, plain, plain. Bara dom stora kedjorna som alla säljer i stort sett samma skit. Jag saknar dom små boutiquerna, människorna som vågar sälja lite tuffa, roliga saker. Kläder som inte producerats i en miljon upplagor. Kläder som har lite identitet, lite individualism. Finns inte här. Och nu börjar jag fundera på om det inte är så att ingen vågar satsa här. Ingen tar chansen. Fattar inte varför??? För om det är nått som den här staden, vid havet har så är det följande: Storebrors komplex!

Alla i min stad vill se ut som dom gör i Stockholm. Alla lägger ner mycket pengar på sitt yttre och alla reser gärna till Stockholm för att shoppa. Dessutom är folk patetiska nog att klä upp sig när dom ska gå på stan en lördag förmiddag. Man kan riktigt se hur dom kämpat framför spegeln i två timmar innan dom lämnar hemmets trygga vrå. För att inte tala om hur dom ser ut när dom går på krogen. Jesus! Det har blivit en tävling. Vem är mest uppklädd, vem har dyrast outfit, vem visar mest bröst utan att det blir tacky. Jag är inflyttad. Kommer från en stad med samma komplex och jag fascineras över hur viktig ytan har blivit för människor. Det har väl alltid varit viktigt, men nu är det nästan maniskt. Gud förbjude att man använder samma topp två gånger. Det dåliga självförtroendet och den naggade självkänslan mår kanske lite bättre om man går klädd i Gucci?

Hur som helst. Till problemet. Jag ska på bröllop. Det är mindre än 3 veckor kvar. Jag har inget att ta på mig. Så nu börjar jag få panik. VART ska jag hitta KLÄNNINGEN? Ska jag verkligen behöva bege mig till hufvudstaden? Kan ingen inse hur mycket folk handlar i den här stan? Att alla vill ha det senaste, coolaste och fräckaste? Kan inte en klänning bara ramla från himlen, rakt i min famn? Jag begär inte så mycket...

Så om ni vet någon cool butik på nätet som säljer klänningar så är det läge att börja snacka nu. Tänk bröllop, tänk flärd och tänk kvinnligt. Dock inte balklänning. Too stiff. För mycket student. Och alldeles för uppklätt. HJÄLP!