Sommaren är kort...

Min vovve

Så kom då äntligen solen. Värmen sprider sig sakta, sakta i själen, lindar sin långa svans runt hjärtat och kurrar förtjust. Jag står och kisar, ovan med ljuset och inser med ens hur fint det är att leva.

Hur det lilla verkligen gör allt värt möda. Jag andas… djupa, långa andetag ända ner till fötterna. Tänker stilla: ”Out shit, in good, out shit, in good”… ler fånigt för mig själv.

Tänk om man kunde samla dessa ögonblick i en burk för att kunna ta fram dom vid ett senare tillfälle. För att påminna sig om vilka fantastiska dagar man faktiskt kan ha. Vilken tur jag har som får leva här, som får uppleva Sverige från sin bästa sida. Tänk så många människor som missar ett Sverige på sommaren. Vad synd det är om dom. Faktiskt. Dom är verkligen fattiga på grund av det.

Fast å andra sidan. Lever man på Hawaii så lever man verkligen i ett paradis. På första parkett dessutom. Har ni inte varit där...? ÅK! Himlen på jorden. Without a doubt!